Idag är det sex månader sedan vi öppnade butiken i Årsta. Jag hade knappt vågat drömma om att det skulle gå så här bra.

Tusen tack till alla våra kunder så här långt!

Så här ser besöksstatistiken, utan att gå in på exakta siffror, ut på hemsidan. KUL säger vi!

FÖREEFTER

Om man hade kunnat hitta sådana här soffbord lite lättare, närmre och oftare så hade jag kunnat tänka mig att bara sälja sådana – köpa fula, slipa och olja och sälja dom fina!

Detta bordet är bara slipat och oljat, vill man få en mer tålig yta så kan man ju lacka den, men det överlåter jag till köparen. Lack är ganska segt att slipa, så oljar man bara så har man ganska lätt för att få skivan fin igen om man skulle råka repa/få fläckar.

Det som står under är morgondagens eller nästa veckas projekt.

Något som gör oss extra glada är när våra kunder hör av sig och berättar hur deras köp hos oss fått ett nytt liv. Hur det blev och såg ut.

I början av sommaren köpte Annika ett tyg hos oss och nyfiken som jag är så frågade jag vad det skulle bli. En klänning, blev svaret och bara någon dag senare kom det ett mail med en bild på detta tjusiga verk. Visst är hon fin i sin nya klänning? 🙂

Tack för att vi fick publicera bilden också!

Är det någon som har kontakter inom skyltvärlden?

Som nystartad småföretagare håller man hårt i slantarna samtidigt som man balanserar på våga-chansa-linan. Satsar man ingenting så vinner man detsamma, det gäller att satsa rätt bara 🙂

Då vår butik ligger en liten bit in från trottoaren, lite snett, så är det av stor vikt för oss att synas väl från gatan.

Jag skulle vilja (ha råd att) köpa en gatupratare, nya fasadflaggor med vår logga och ”retrobutik” tryckt på, samt en skylt på fasaden ovanför vårt skyltfönster.

Gatuskylten tänker jag mig kan se ut i stort sätt hur som helst i storlek från 50*70 cm och uppåt. Fasadskylten tänker jag mig i plåt (eller vad det kan tänkas vara för metall) och med ett enkelt tryck på där man får reda på vad vi säljer och vad vi heter. Svart och vitt.

Någon som känner någon som känner någon som…?
Eller någon som kanske har en gatuskylt att sälja eller byta mot något i vår butik?

Oj så skoj det var att öppna idag, efter att ha haft stängt i två veckor. Som vanligt roliga och trevliga möten i butiken, vilket ger energi som inget annat.

Vi kommer att ha öppet till och med söndag, sen beror det lite på väder och hur pass mycket folk som är kvar i stan – är det lugnt i helgen kan det hända att vi tar halvvecka nästa vecka också, alltså kör torsdag till söndag. Vi berättar här och på Facebook om vi inte är på plats hela veckan.

Extra roligt är det ju att öppna när så mycket fina saker finns i butiken. Just nu finns det soffbord i lite olika storlekar, något med hylla under och något utan. Små sidobord i teak. Gardiner, korta och långa. Sminkbord med lampetter och spegel. Ryamattor i olika storlekar och färger. Stringhyllor. Verecoglas. Små och större byråer. Retrotyger. Plastmattor. ”String”-piedestal och sittpall. Och en massa annat smått och stort.

Kaffemaskinen är laddad och det finns nybakade biscotti.
Välkomna!

Vad är string?

För många verkar det vara ett samlingsnamn på allt som är tillverkat av metall som är klädd med plasthölje – tidningsställ, skoställ, ljusstakar, hyllor, klädhängare och mycket annat.

Det är ju så i samhället att när tillräckligt många säger ”ge den till han” så blir det rätt att säga så, trots att det heter ”ge den till honom”. Är vi månne på väg mot att all plastklädd metall som används i inredningssyfte ska heta string?

För mig är String ett märke. Ett namn på en hylla designad av paret Strinning, och jag tycker det känns konstigt att kalla random plastöverdragna metallsaker för string. Det vore som att kalla alla bilar för BMW bara för att dom har fyra hjul och en ratt.

Fast jag kanske är en bakåtsträvare som bara borde följa med i språkets och talets utveckling och le och vara glad 🙂

Vad är string för dig?

Wikipedia säger: Så här.

Vi har ett par gavlar och hyllplan i butiken om någon är intresserad. Tre ljusa hyllplan är etikettmärkta och har svarta gavlar.

Ibland har man tur!
Precis samma dag som min bror körde bil från Blekinge till Stockholm hittade jag detta fantastiska bord till salu – i Blekinge. Bror hämtade och tog med upp till mig i som blev blixtförälskad.

Bilderna är lite otydliga, men benen är i samma träslag som skivan och har metallavslut. Jag är galet sugen på att behålla det själv och känner mer och mer att min moderna vita stil måste blandas upp med gamla fina saker här hemma.

(och på tal om tur – ett superfint satsbord med svartvit smårutig mosaik på största bordet finns nu i butiken. )